lördag 25 oktober 2014

Emirates-logotypens uppbyggnad

Jag flög nyligen med Emirates, vilket fick mig att fundera på vad det egentligen står på arabiska i deras logotyp. Eller egentligen tänkte jag nog mer på hur jag skulle förklara det för någon som inte vet något om arabiska. Låt mina grundläggande arabiskakunskaper upplysa dig, ansiktslösa läsare.

Så här ser logotypen ut:


Om man inte kan något om arabisk skrift så kan jag tänka mig att det det mest ser ut som ett gytter av pinnar och prickar, utan några uppenbara tecken eller ens ordningsföljd. Om man däremot vet lite om arabisk skrift så vet man åtminstone vilka bokstavsmöjligheter som finns, och att det skrivs från höger till vänster, men det är fortfarande inte uppenbart vad det står.

Låt oss börja i andra änden, med svaret på frågan. På arabiska läses namnet på flygbolaget ut som

الإمارات
al-ʾimārāt

Detta ord — som helt enkelt betyder "Emiraten" — består av åtta bokstäver, vilket syns tydligare om man skriver dem separat:

ا ل إ م ا ر ا ت

I logotypen har dessa åtta bokstäver staplats på varandra så att de bildar mer eller mindre en fyrkant, i grupper om tre, två och tre bokstäver.

På första raden står alltså de tre första bokstäverna:
الإ
För ett otränat öga kan detta se ut som bara två bokstäver. Anledningen till det är att när lam följs av alif skrivs de ihop till en ligatur, kallad lam-alif. Man kan se det som början till ett lam som övergår till ett sluttande alif, oftast med en liten ögla i svängen. I logotypens kaligrafi har det sluttande alifet dessutom börjat sloka, och öglan gjorts större än vanligt. Det ger en viss avrundning på första raden, och ett flyt som fortsätter på nästa rad.

Som ofta är fallet i logotyper har hamza under sitt alif helt utelämnats. Det tycker jag är lustigt, i och med att det är det som är den egentliga konsonanten, som har alif enbart som stöd. Jag skulle tro att det är på grund av att hamza inte är i samma typografiska skala—det är ursprungligen ett avklippt och förkrympt huvud från ayn—så det är svårt att få det att se enhetligt ut i en logotyp.

Nästa rad slingrar sig mellan den första och tredje raden, som den både ramar in och korsar. Den består av två bokstäver—mim och alif:
ما
I det här fallet talar man inte om en ligatur, utan en vanlig sammanbindning. Mimets svans—som i särskrivet tillstånd hänger rakt ner—har lagts på baslinjen och bundits samman med alif.

Märk också hur annorlunda detta alif är från första radens sloknade alif, eller för den delen dess inledande alif.

Den tredje raden består slutligen av de tre bokstäverna ra, alif och ta:

رات

Här återkommer samma sorts alif som på första raden, vilket ger en fin regelbundenhet. Svansen på ta har sträckts ut så att den ser ut som alifet på raden ovan, för att ge samma effekt även på andra sidan. Det gäller bara att inte missta svansen för ett alif.