Om man som svensk kan en mening på finska så är det oftast Ei saa peittää — får ej övertäckas.
Jag började ge mig på finska verbböjningar häromdagen, och kom att tänka på att jag inte vet vad Ei saa peittää egentligen består av för verb, och vilka former de står i. Så jag kollade upp det.
Man kan säga att det består av tre verb, eftersom negering på finska görs med ett slags modalverb. I tredje person presens är det ei. Det verkar inte finnas någon etymologisk koppling med svenskans ej, trots att dom uttalas i stort sett likadant och har nästintill samma funktion. Kan det ha funnits någon slags dragkraft från det ena språket till det andra, trots avsaknaden av släktskap? Kan det verkligen vara ett sammanträffande?
Verbet som negeras följer därpå, och står i en form som kan kallas grund- eller rotform. Infinitiv är det inte riktigt. I det här fallet är det saa, vars infinitiv är saada och betyder att få. Intressant är att de två verben båda täcker betydelserna att ta emot och att ha tillåtelse. Återigen, är det ett sammanträffande?
Meningen saknar subjekt på både finska och svenska. På svenska står verbet övertäckas i passiv form, och har elementet som underförstått subjekt. På finska verkar inte verbformen peittää vara passiv. Verbet betyder helt enkelt att övertäcka, och står i infinitiv. Är det underförstådda subjektet något i stil med man? Det skulle i så fall ge den direkta översättningen Man får ej övertäcka.
På finska är det till skillnad från svenska vanligt att inte sätta ut subjektet, men jag frågar mig om det även är vanligt att inte sätta ut objektet. För att visst finns det ett underförstått objekt i den finska meningen?
