Borg och gård

På svenska är en borg bara en borg, och inget annat. Fast så klart, med ortsnamn som Göteborg och Trelleborg får det medges att det känns som att det också betecknar en stad. Och en borgare är ursprungligen någon som bor i en stad, till skillnad från bönderna på landsbygden. Så skulle jag tro att man som svensktalande resonerar. Och så är det.

Även om grundordet borg, både i betydelsen borg och befäst stad funnits med sedan fornsvenskan, så kommer avledningarna så som borgare, medborgare, borgerlig och borgmästare från tyskan. På tyska råder för övrigt samma situation, där Burg ensamt huvudsakligen är en befästning, medan avledningarna har mer med städer att göra.

På franska har framförallt stadsmeningen lånats in, med ordet bourg. Därifrån har även engelskan fått sitt bourgeois, som uppenbarligen är franska. Fast då egentligen tyska. Men det var inte dit jag ville komma.

Bilden ovan är på Bratislava slott, eller Bratislavský hrad på slovakiska. Det tog mig ett tag att inse detta, men h-ljudet på tjeckoslovakiska (om man nu får kalla det så) motsvaras av ett g-ljud i de andra slaviska språken. Detta innebär att hrad motsvaras av grad, vilket i dessa språk (till skillnad från slovakiska) ofta betyder stad, och känns igen i ortsnamn som Belgrad, Volgograd, och Leningrad (som numera har ett Burg-namn istället). Så återigen har vi borg och stad, med varierande dragning till det ena eller till det andra beroende på språk.

Fast grad och borg är inte etymologiskt besläktade. Däremot är grad besläktat med gård, yard, garden, och hortus, alla med ursprungsbetydelsen inhägnat område.

Och då har vi ju fornsvenska ortsnamn som Miklagård, där gård mer har betydelsen stad. Så det finns paralleller även där.

Kanske är det en logisk beydelseutvidgning, med inhägnader och befästningar som blir till städer, eller så kanske det kom som översättningslån. I vilket fall som helst tycker jag att likheterna är intressanta.